INFOTORG NEWS: Över 1 000 personer är belagda med näringsförbud efter grov ekonomisk brottslighet. Men många av dem fortsätter att göra affärer – och begår nya brott.
Ekonomisk brottslighet och skattebrottslighet är ett stort problem i Sverige. 133 miljarder, var tionde skattekrona, försvinner ner i ett svart hål.
Bristfällig kontroll av de personer som belagts med näringsförbud efter att ha blivit dömda för ekonomisk brottslighet gör att många fortsätter med kriminell verksamhet. Det visar en kartläggning som Uppdrag granskning och SVT Nyheter gjort.
Tanken med näringsförbud är att hindra brottslingar från att leda företag och begå nya ekonomiska brott, men många av de 1 052 personer som dömts och belagts med näringsförbud fortsätter alltså att göra olagliga affärer.
Kronofogden har som uppgift att kontrollera att näringsförbudet följs men arbetet är relativt verkningslöst. Man har varken tillräckligt med resurser eller verktyg för att sköta kontrollen på ett tillfredsställande sätt, visar Uppdrag granskning.
– Kontroll ska ske i samråd med brottslingarna. Därför blir det svårutrett, säger Håkan Alamaa, en av reportrarna bakom inslaget i Uppdrag granskning.
I programmet tar reportrarna kontakt med några av personerna på näringsförbudslistan som de misstänker har ledande befattningar i företag. Det visar sig snabbt att flera av dem trotsar näringsförbudet och dessutom är sugna på att göra svarta affärer.
– Vi hann faktiskt inte speciellt långt i listan innan vi fyllt programmet, inte ens förbi bokstaven B, säger Håkan Alamaa.
Byggbranschen har överlägset flest näringsförbud, men även restaurang-, skrothandels-, städ- och taxibranschen har stora problem.
Det här är som sagt ett samhällsproblem, men även ett problem för kommuner och företag som vill ha pålitliga affärspartners med rent mjöl i påsen. Hur gör man egentligen för att kolla om en affärspartner har näringsförbud?
– Näringsförbudsregistret finns hos Bolagsverket och är en offentlig handling. Vi begärde helt enkelt ut en lista över alla som hade näringsförbud. Eftersom registret innehåller personnummer vill Bolagsverket inte lämna ut den i digital form. Vi fick alltså ut 1 052 A4-ark, säger Håkan Alamaa.
Är man intresserad av att få veta om en specifik person har näringsförbud kan man enkelt ta reda på detta genom att söka i tjänsten InfoTorg Person.
Håkan Alamaa och hans kollega Rolf Lunneborg använde också InfoTorg och andra nätbaserade tjänster för att få fram andra uppgifter i sin granskning.
– Just InfoTorg använde vi till vanliga företagssökningar. Oftast för att kartlägga vissa företags styrelser, även historiskt. Vi kontrollerade även personer som inte fanns på listan men som var bekanta eller släkt med personer som belagts med näringsförbud. Detta för att se om de hade uppdrag i något företag, säger Håkan Alamaa.
TEXT: VIKTORIA SVANSTRÖM