INFOTORG NEWS: Sänkt kapitalkrav och slopad revisionsplikt har kraftigt ökat antalet nya aktiebolag i Sverige. Men Skatteverket befarar ökat skattefiffel i de nya reglernas fotspår.
Under 2010 registrerades 34 708 nya aktiebolag i Sverige, en ökning med hela 43 procent jämfört med året innan. Samtidigt fick landets vanligaste företagsform, enskild firma, bara 23 989 nya representanter.
Trendbrottet är solklart och förklaringarna är två: det halverade kapitalkravet för aktiebolag (till 50 000 kronor) den 1 april 2010 och den avskaffade revisionsplikten för mindre aktiebolag den 1 november 2010.
– Vi är glada över denna utveckling. Aktiebolag är för de allra flesta den lämpligaste företagsformen och brist på pengar ska inte vara en tröskel för att öppna ett AB, säger Annika Fritsch, skatteexpert på Företagarna.
Lättare för företag att växa
Båda förändringarna är steg på politikernas sedan länge inslagna väg mot att likställa olika företagsformer. Enligt Annika Fritsch är det dock fortfarande mest förmånligt att driva sitt företag i form av ett aktiebolag, bland annat skattemässigt.
– Det är också lättare att växa, avdragsmöjligheterna är större och de personliga riskerna för ägaren är mindre i ett AB, säger hon.
Enligt en undersökning från Relevant Information har åtta av tio nya AB 50 000 kronor i aktiekapital, och den genomsnittliga nya bolagsbildaren är en 44-årig man som tidigare drivit enskild firma som konsult.
I september presenterade Företagarna en undersökning som visade att drygt 34 000 av landets cirka 350 000 aktiebolag valt bort sina revisorer under de tio månader denna möjlighet funnits. Över hälften av dessa bolag är nybildade.
– Antalet aktiebolag utan revisor kommer att fortsätta öka. Valet huruvida man ska anlita revisor eller ej bör styras av bolagets behov och inte av lagkrav, anser Annika Fritsch.
Skatteverket befarar skattefel
I det ursprungliga utredningsförslaget på området skulle bolag som omsatte högst 83 miljoner per år få rätt att välja bort revision. Men efter remissrundorna hamnade den övre gränsen på bara 3 miljoner.
Skatteverket är kritiskt till såväl det sänkta kravet på aktiekapital som den slopade revisionsplikten. Man befarar att i synnerhet den senare reformen kommer att leda till ett större så kallat skattefel.
– Erfarenheter från Danmark, som ligger några år före oss med revisionsreformen, visar dock att dessa farhågor är obefogade, säger Annika Fritsch.
Regeringen, som tycks dela Skatteverkets uppfattning, har gett 40 extra miljoner till skattegranskningar av företag och höjt två fastighetsrelaterade skatter* för att kompensera skattebortfall av den slopade revisionsplikten.
TEXT: ANDERS WIKBERG
FOTNOT: * = De båda skatter som höjts är dels den så kallade stämpelskatten för bolags köp av fastighet, dels fastighetsskatten på vattenkraftverk. Höjningarna beräknas ge staten ökade intäkter på 1,1 miljarder kronor per år.
| TVÅ NYA REGLER |
|
1. SÄNKT KAPITALKRAV
Den 1 april 2010 sänktes kapitalkravet i privata aktiebolag från 100 000 till 50 000 kronor. Syftet med reformen var att göra företagsformen AB tillgänglig för fler.
I publika aktiebolag, vanligen AB som är noterade på någon börslista, är dock kapitalkravet fortfarande 500 000 kronor.
2. SLOPAD REVISIONSPLIKT
Den 1 november 2010 gavs mindre aktiebolag rätt att vid bolagsstämma själva fatta beslut om huruvida de ska anlita revisor eller inte.
För att få denna rätt måste bolagen uppfylla minst två av följande tre kriterier: högst tre anställda, högst 3 miljoner kronor i årsomsättning samt maximalt 1,5 miljoner kronor i balansomslutning.
Drygt 250 000 aktiebolag bedöms uppfylla kraven för att få slippa revisor. |