INFOTORG NEWS: Polisen samlar och förstärker sina resurser i kampen mot mutor och bestickning. Den 1 februari 2012 bildas Nationella korruptionsgruppen, NKG, en ny enhet vid Rikskriminalpolisen. På åklagarsidan är resurserna redan samlade.
NKG får 30 medarbetare, varav ungefär två tredjedelar internrekryteras inom Polisen. Som en jämförelse kan nämnas att Riksmordkommissionen har elva medarbetare.
Betyder denna storsatsning att problemen med korruption ökar i Sverige?
– Det är tyvärr omöjligt att bedöma. Men sannolikt finns även på detta område ett stort mörkertal av brott som aldrig anmäls, säger Anders Wretling, chef för NKG:s utredningsgrupp.
25 av NKG:s 30 medarbetare kommer att tillhöra utredningsgruppen.
Som ett exempel berättar Anders Wretling om den 1 mars 2011, ett datum som valts ut för stickprovsanalyser. Denna dag pågick 55 utredningar om korruption, från Umeå i norr till Ystad i söder.
För mindre polismyndigheter är det dock besvärligt att få ärenden om mutor eller bestickning på sitt bord. Sådana ärenden kräver särskild kompetens och är tidskrävande, de skickas därför i många fall vidare till Stockholm.
– Men här har vi inte heller alltid tillräckliga utredningsresurser. Detta problem hoppas vi kunna lösa genom att samla våra resurser till NKG, säger han.
Från den 1 februari kommer NKG att ta hand om samtliga polisanmälningar om misstänkt korruption i Sverige. Dessa väntas dock även i fortsättningen bli besvärliga att utreda. Varken den som gett eller tagit emot en muta brukar nämligen vara särskilt intresserad av att prata med polisen. Det krävs normalt bevisning i form av dokument av olika slag. Inte sällan från datorer, och i NKG ingår därför en IT-forensiker, det vill säga en person som försöker lösa brott genom att säkra elektroniska spår i datorer, telefoner och annan teknisk utrustning
Åklagarna i NKG:s ärenden kommer från Riksenheten mot Korruption på Åklagarmyndigheten, där överåklagare Gunnar Stetler är chef.
– Självklart är vi positiva till inrättandet av NKG. Det var ju vår idé från början, säger han, och tillägger att Riksenheten får in många anmälningar utan omvägen via polisen.
Åklagarmyndigheten genomförde en samordning som påminner om NKG:s 2003, då Riksenheten mot Korruption bildades.
Har enheten gjort myndigheten mer effektiv?
– Samordningen har åtminstone gjort oss bättre än vi var tidigare. Det är i de flesta fall en god idé att samla kompetens på en och samma plats.
Enligt din bedömning, ökar problemet med korruption i Sverige?
– Problemet är relativt litet vid en internationell jämförelse, men det är betydligt större än många tycker eller tror att det är. Frågor om korruption tas inte alltid på det allvar de förtjänar, säger Gunnar Stetler.
TEXT: ANDERS WIKBERG